SAMMANFATTNING

Ja,då var det fredag igen och hemma blev jag idag också med lill killen.

För att sammanfatta gårdagens besök hos veterinär kan man säga som så att det var ingen fettknöl hon hade utan en taljköttel som "spruckit/gått sönder" Och det verkade väl inte vara något "katastrofalt" mer än att det dessvärre oftast blir en infektion i det och med behandling av antibiotika och hålla det rent och tort så brukar det gå den rätta vägen. Men det fanns dock en liten risk att om det inte läker som det ska så får man gå in och skära bort hela kötteln (därför det är viktigt att det läker inifrån som sagt)
Så jag måste säga att allt som veterinären sa och gjorde när jag kom dit var exakt detsamma som min pappa gjorde och sa.
Så vi hade gjort mycket själva sa han och såret/hålet såg ändå hyfsat fint ut och vi klippte ju också ner henne rätt bra runt om.
Han sa också att vi inte rakar ner henne på stället (det är en stor "plåga" och isf hade det behövts att söva ner henne och han tyckte inte vi behövde göra det (skönt) .
Så nu är det att fortsätta tvätta och hålla rent såret och gärna sätta på en typ av "polo" på henne för att ge det lite skydd..
Hoppas att det allt ska flyta på nu och att det läker fort.

                                                                Ang Ingo
De första vet,sa när vi kom in var och fråga hur det var med Ingo,och som förr ser han fortfarande inte helt hundra ut i päls och hull men han hade faktiskt gått upp från 57,2-61,3 kg och det är ju positivt.
Vad han tyckte jag skulle göra innan vi går vidare var att köra en avmaskning på hundarna (även det har jag sagt från början:) 
 Dock "avrodde" han mig från ett av avmaskningsmedlerna,och självklart kommer jag inte ihåg vilken det var... /
Så vi kör på med en avmaskning och ger det ett par veckor till för att se ev skillnad.

                                  Rally kurs / tävling
Ingo gick igår sin allra första rally bana på 11 skyltar-Och med lite träning av bakdels kontroll och dessa vänster svängar så tror jag vi kommer fixa rallyn också. Han håller full fokus och vill alltid "vara till lags" (även fast det ibland inte riktigt blir som man tänkt sig) Så vill och försöker han:)
Så  det finns kanske även ett hopp för oss inom rallyn och det hade vart grymt kul:)

Något jag dock inte är lika glad över (och rent av sagt,mycket besviken över) är att jag och Ambra inte kan starta på söndagens off rally tävling i Mark.
Man kan bli trött och irriterad över mycket och just nu är jag inne i en sån "svacka" men det känns rent av förjävligt att saker och ting bara skiter sig och att det känns som allt man vill/försöker/tränar osv inte ger ett jäkla dyft,utan istället ska det alltid va något som kommer i vägen.

Det hade visserligen vart mer konstigt om allt bara hade vart bra.. För det är inte riktigt så det fungerar här hemma..Konstigt men sant!

INGET TÄVLANDE!!!!

Vet inte om jag ska skratta eller gråta..

Känns så fruktansvärt tråkigt att nu inte kunna starta Ambra i rally klasserna på söndag. Hade verkligen sett framemot dessa tävlingar och hade hoppats på att komma vidare i klasserna
(Men självklart inte,med min vanliga "tur" )Kan ju fråga sig hur länge det dröjer innan vi kan starta nästa gång och vad som kommer i vägen då... Grrr! Irriterad!

Låter som världens pessimist och den negativaste tjejen i stan. Men varför?Och vad har man gjort för att förtjäna denna otur??????? Inte konstigt man blir "piss off" på allt.
Lyckan kunde ju kännas bättre/

Det sista jag ska köpa är ju iaf en triss lott/

DET KAN VÄNDA FORT

Kommenterar väl detsamma som jag gjorde på Fb:/¨

Nu har pappa vart här och agerat "sjukvårdare" åt Ambra (vad skulle jag göra utan min pappa:)
Och enligt honom så är det inte så farligt som det ser ut. Vi har nu gjort rent,klippt/rakat bort allt hår runt om, och pudrat på antibiotika puder och det sitter/finns inget var i det nu men visst är det irriterat..
Ska tvätta rent imon bitti igen och sen lägga på mer pencillin puder och ringa vet,och se vad de säger.. Antagligen har "fettknuten" "släppt/lossat" av sig själv och allt var och skit åkt ut.
Man syr inte såna här typer av sår,då risken är stor att det inte läker inifrån ordenligt.
 Ska hålla tort,luftigt och rent och fortsätta med mitt mirakel puder (Är det bästa jag någonsin haft)

Nu ska jag natta min lilleman som har gått och blivit sjuk (hostar som en tok) Men lycklig för det,fick ju åka med pappa på jobbet idag:)

Julia har vart en tuff tjej idag och tagit vaccination- Inte ens ett "AJ" eller ett dyft :) Självklart får man ju något när man är så duktig,och hon valde så klart ett "lipgloss" 
 Fin om läpparna vill man ju så klart va :D
Och hemma fixade vi kladdkaka,mycket uppskattat :)

Ladda om batterierna för de sista dagarna på jobbet och hoppas på att jag kan ut och tävla med Ambra på söndag- Annars blir jag ganska så smått besviken..
Håll tummarna!

JA GER UPP

Ja,snart gör jag fasen det,känns det som..
 Varför varför varför????

Jag blir ta mig fasen inte klokare för var dag på all skit..
Trodde ju att det såret knappast kunde bli värre än vad det såg ut,men "jo visst"
Tänk så fel man kan ha...
Kom hem och skulle börja tvätta rent det och se hur det såg ut och då såg man i stort sett hur mycket som helst. Ett hål rätt in..
Pratade med veterinären i förmiddags och fick en tid imon eftermiddag för kontroll och ev behandling.
Men just nu vill jag inte ens veta vad det tänker göra åt det...

Håll nu gärna alla tummar för att allt ska gå lätt och smidigt och att det inte är så illa som det ser ut//

NU FÅR DET VA SLUT!!!

Är det inte det ena så är det ta mig fasen det andra.Blir såå förbannat trött på all skit och elände som ska drabba mina hundar hela tiden..
När jag var ute och kammade Ambra idag så självklart hittade jag ngt som inte hörde till.. Och det var ju så klart hennes "fett knöl" hon har på halsen. Det var ingen liten fett knöl längre utan blodig,varig,geggig och mkt större och helt sönder riven,typ...
Var ju bara att ta in henne,ringa efter mamma och be om hjälp och tvätta och kolla noggrannare på det.
Vi fick bort det mesta torkat blod och var,men det vätskar fortfarande (blod) försökte även klippa på den mesta pälsen där men det ända vi behöver göra är att raka bort allt runt omkring (kan säg att,det lär inte vara speciellt skönt) Men för att kunna hålla det rent och tort är det ett måste.Men,när man inte har en rak maskin som är hundra tänker jag inte ge mig in på det själv.
Det som skrämmer mig mest är om det verkligen bara är en "vanlig liten" fett knöl..?!?
Men varför börjar en fett knöl klia och vara och gå sönder??? Känns inte helt hundra,och nu är den inte i samma storlek som innan utan större. (Antar att den är inflammerad och därav orsaken) Blir väl tyvärr att ringa veterinären igen (för "omväxlingskull")

                                                       OBS: Innan tvätt och skrubb!

                                                   OBS: Innan tvätt och skrubb!

HUR LYCKAS MAN??

Mycket på gång och väldigt lite tid...
Allt handlar väl bara egentligen om prioritering men ibland kommer man till de tillfällerna när man inte riktigt vet vad man ska prioritera.. Vad som är "rätt och fel"
Det är väl så med allt. Man vill väldigt mycket men hur jäkla mkt man än kämpar och försöker nå sitt mål är det inte alltid så enkelt. Känns som att jag just nu sitter i en sån "bubbla" vill mycket,men når aldrig fram..
Och det är fruktansvärt frusterande.Hur ska man kunnna vara alla till lags och hur löser man alla situationer?!?
Detta är ju många av alla tankar och funderingar som snurrar i huvudet dag efter dag.
Kan ju säg som så att det är väldigt få gånger man känner att man räcker till och kan göra "alla nöjda & glada"
Men det är väl kanske det som kallas livet ...

EN TREVLIG HELG

Sitter med en kopp kaffe och funderar på hur jag ska sammanfatta denna helgen.
Fredagen började iaf med jobb,skola,dagis sen var det ju dags för Julias gymnastik på em och medans hon var där passade jag och William på att åka in till stan en sväng och kika.Och med oss hem blev det nya skor till alla barnen och ett par byxor till mig (ingen super shopp direkt,men mycket behövligt:)
Väl hemma efter idrott och shopping satte jag mig och då så klart försökte få något hum om telefonen jag skaffat mig,och det var väl lättare sagt än gjort,skulle man kunna säga,ringde den ena efter den andre och bad om hjälp.. Först igår fick jag igång "skrutten" och först idag har jag börjat få ett hum om det mesta på den. Inte lätt inte lätt:)
Jocke åkte ju redan ganska tidigt på fredagen till Gråbo & lastbilsutställningen.
Själv velade jag fram och tillbaka om vi skulle kika dit eller ej,men så blev det iaf tillslut,så sen eftermiddag igår drog jag och barnen iväg (mamma var snäll och va hundvakt) Och lyckligast var nog William:)
Eftersom vi kom ner ganska sent så dröjde det inte länge innan den "stora" prisutdelningen skulle äga rum.. Och (med lite förvåning) tog Jocke hem 1a priset i sin klass (grusbil) Ni må tro han var glad:)
Så visst var det en lyckad utställning för honom. Kvällen fortsatte och det bjöds på godmat och dryck och mycket trevligt sällskap.

Vi avslutade kvällen här hemma med pizza och läxläsning. Och nu sover barnen som stockar:)